Alv

Ja, jomenvisst. Vad kan man roa sig med att göra på sin arbetsplats en tisdagsförmiddag? Jo, man kan börja storgråta och skrika åt folk inför alla de man jobbar med bara för att visa vilken bra och trevlig person man är. Och vad gör man i samband med detta? Jo, sminkar sig så att det finns extra mycket smet i ansiktet att gno runt!

Go me!

Och varför?

Ptjaa.. För mycket folk på en arbetsplats varav större delen av dessa är honor gör att sådant här händer. Däremot kom det ut mycket av det som inte har kommit ut innan även om jag gissar på att en av dessa har mer denne vill säga än att man ska ta det i normal samtalston. I helvete heller att jag tar saker i normal samtalston för de få gånger jag blir arg utanför familjen kan jag räkna på ena handen även om jag har förlorat tre fingrar. De som känner mig vet att jag är en sådan som får utbrott bland andra än familjen så jag gissar på att vissa kunde ha tappat hakan. För kära Alv höjde rösten, storgrät, skrek och smällde med saker i diskmaskinen för att sedan bara sitta och snörvla återstående tid av mötet.

Det är illa att man skall behöva ta till sådana metoder men det verkar faktiskt att ha lättat en del på stämningen här. Kanske är jag så tyst och timid (PAH!) resten av tiden att det var relativt chockerande att jag började yla, vem vet. Huvudsaken är väl att det känns bättre nu jämfört med i går då jag hade svårt att somna när jag tänkte på arbetet.