Dag ett avklarad
Gårdagen gills inte riktigt eftersom jag inte började förrän sen eftermiddag men idag kan jag nog säga att det gick tämligen bra. En bit över nivån för vad jag ska äta men jag har ändå tränat idag vilket gör att det inte är alltför illa.
Ska träna imorgon med eftersom jag inte vill stanna kvar längre på onsdagen men jag vet inte riktigt hur jag skall hinna med allt. Hade lovat att stanna kvar längre på jobbet men det hade jag glömt, fast träning går allt före sådant och jag kan ställa upp nästa tisdag hoppas jag.
Snart fyller jag och det verkar som att andra är mer engagerade i min födelsedag än vad jag är vilket visserligen är trevligt men själv bryr jag mig inte nämnvärt. Mamma var den som tyckte att jag skulle kolla med pappa om jag kunde bjuda in släkten dit och hon gav förslag till föda medan jag själv inte hade tänkt på det ens. Det gör mig inte så mycket faktiskt om jag inte skulle få en enda present faktiskt, förra året hade jag ingen lust alls till att fira men det slutade med att storasyster ringde och sade att de skulle komma över efter jobbet så jag fick vackert snygga till hemma och göra något ätbart.
Det var jättetrevligt och jag är glad för att de tog sig tid till det medan jag lika gärna tyckte att det kunde gå förbi utan höjda ögonbryn.
I morgon börjar jag på mindre dos även, skall bli intressant att se om något händer men jag tror faktiskt att det kommer gå smärtfritt. Hoppas jag åtminstone. Tänker inte ägna det mer tankar så att jag inte inbillar mig något symptom, jag tänker hålla tummen för att det går jättebra för då kanske jag bara kan strunta i att höra av mig till imbecillerna vid vården igen och bara sluta äta dem. Ja, jag vet att det inte är rätt procedur att gå genom men varför skulle de bry sig egentligen? Jag fick ju inte några förmaningar om att jag skulle höra av mig om jag märkte av något vilket de brukar vara duktiga på att säga annars. Saknar läkaren jag hade i Kumla, han var jättebra.
Men, men. Jag skall nu dricka mitt te med honung på ett värde av cirka sjuttio kalorier och sedan skall jag krypa ner med Harry i sängen.
Ska träna imorgon med eftersom jag inte vill stanna kvar längre på onsdagen men jag vet inte riktigt hur jag skall hinna med allt. Hade lovat att stanna kvar längre på jobbet men det hade jag glömt, fast träning går allt före sådant och jag kan ställa upp nästa tisdag hoppas jag.
Snart fyller jag och det verkar som att andra är mer engagerade i min födelsedag än vad jag är vilket visserligen är trevligt men själv bryr jag mig inte nämnvärt. Mamma var den som tyckte att jag skulle kolla med pappa om jag kunde bjuda in släkten dit och hon gav förslag till föda medan jag själv inte hade tänkt på det ens. Det gör mig inte så mycket faktiskt om jag inte skulle få en enda present faktiskt, förra året hade jag ingen lust alls till att fira men det slutade med att storasyster ringde och sade att de skulle komma över efter jobbet så jag fick vackert snygga till hemma och göra något ätbart.
Det var jättetrevligt och jag är glad för att de tog sig tid till det medan jag lika gärna tyckte att det kunde gå förbi utan höjda ögonbryn.
I morgon börjar jag på mindre dos även, skall bli intressant att se om något händer men jag tror faktiskt att det kommer gå smärtfritt. Hoppas jag åtminstone. Tänker inte ägna det mer tankar så att jag inte inbillar mig något symptom, jag tänker hålla tummen för att det går jättebra för då kanske jag bara kan strunta i att höra av mig till imbecillerna vid vården igen och bara sluta äta dem. Ja, jag vet att det inte är rätt procedur att gå genom men varför skulle de bry sig egentligen? Jag fick ju inte några förmaningar om att jag skulle höra av mig om jag märkte av något vilket de brukar vara duktiga på att säga annars. Saknar läkaren jag hade i Kumla, han var jättebra.
Men, men. Jag skall nu dricka mitt te med honung på ett värde av cirka sjuttio kalorier och sedan skall jag krypa ner med Harry i sängen.
Kommentarer
Trackback