Stormens öga?

Satt hos piskologen i dag och kom fram till att just nu är allt lugnt. Det är som ett stillastående där jag sakta simmar runt i sakta mak, sprutar vatten med munnen och tittar upp på himlen.

Jag vet inte riktigt vad det är som gör det eftersom det är ju inte säkert att verkan har satt in totalt men så kommer den där delen av mindervärdeskomplex fram igen.

Den där med värde. Om att jag inte är värd att slösa tid där. Dagens femtio minuter var de längsta på länge och på något sätt så kan jag nästan finna att jag saknar att ha något att vara ledsen över. Ja, för det är ju så förbannat hemskt att vara normal? Fråga mig inte varför.

Det är nog mer de tankar jag har om att om det går över så snabbt så var det inget att ta upp från första början. Det kan inte vara så att ordinationen fungerar? Icke. Det är jag som inbillat mig hela tiden, punkt slut..

Huvudet är i stillestånd också och jag finner inget vettigt att skriva för jag borde börja tänka på att rensa igenom mitt hem vilket i sin tur kommer resultera i ett antal blogginlägg om svunna tider.

Däremot förstår jag inte min bredbandsleverantör som säger sig inte ha någon bindningstid och sedan visar det sig att jag nu kommer ha bredband fram till sista juni. Det är inte vad jag kallar "du kan säga upp ditt abonnemang när du vill".

Ska visa lägenheten för någon tjomme i morgon, återstår att se när han vill ha den om han ens vill ha den för då måste jag ju nästan kräva bredbandspengar hur man nu gör det snyggt eller så skiter jag i att ta upp det. Äsch.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback