Alv

Något med Lovecraft skänker mig en underbar sinnesro när det egentligen borde ge mig mardrömmar men det är så avkopplande på något vis. Att en författare kan inspirera så många människor till att fortsätta skapa på saker i samma tema är imponerande (ser vi några berättelser som fortsätter i Arns värld? Nej, just det så håll käft och kom ihåg att Jan Guillou inte är en författare!) och som så många andra så fastnar jag i det. Jag har tre novellsamlingar med, vad jag tror åtminstone, hans samlade verk angående Cthulhu och andra skräcknoveller och det är härligt att veta att jag kan koppla av med något som faktiskt kan skrämma upp mig lite grann.

Nej, han är ingen superb författare men som förordet i en av de gamla svenska samlingarna: "Lovecraft skrev för att han var tvungen." så fascinerar det ändå. Det tilltalar nog min låtsas-forskardel med alla långa förklaringar på saker och ting som gör en del av det. Däremot är hans fantasynoveller något i hästväg. Sökandet efter det drömda Kadath eller vad det heter gav jag snabbt upp eftersom alla fåniga namn fick mig bara att tänka på alla de försök att skriva fantasy man gjorde i tidig tonår efter att ha plöjt igenom alla Belgarion-böcker.

Jag är glad att jag läser även om det nu inte är så ofta som jag skulle vilja. Helst av allt skulle jag vilja ta med mig en bok och sätta mig med den på lunchen men gissar på att det skulle kunna räknas som oartigt vilket jag snart känner att jag kommer strunta i.

I alla fall... Nu borde jag sova men jag är klarvaken efter en helg av sovande. I morgon blir det prickig klänning bara för att och det sista rycket innan jullovet.