Mitt offer till tvättgudarna

...blev den här gången en av mina grårandiga benvärmare som jag inte använt speciellt mycket. Den ena finns bara inte, ingenstans i lägenheten och ingenstans på vägen till tvättstugan eller i något annat klädesplagg. Det är alltid lika underhållande att komma fram till att saker och ting verkligen KAN gå upp i rök. Hah, där var den! Efter en femtioelfte genomgång av hemmet så fann jag den gömma sig bakom sovrumsgardinen så nu får den bo i tvättkorgen till nästa gång.

Idag blir jag av med mina marsvin, jag sålde dem för en mp3-spelare och det känns skönt. Den nye ägaren är någon jag känner så om jag nu, mot förmodan, skulle få djurångest så får jag väl tigga mig till en audiens där helt enkelt. Inget mer kutterspån som fastnar på filtarna, inget hysteriskt tjoande så fort jag smäller i skåpen i köket, inget krav på att vara hemma med jämna mellanrum för att mata dem. Härligt. Visserligen så är en av de orsakerna till att jag inte var hemma så mycket förut ganska borttagen men det kan vara skönt att sitta hemma utan annat liv i hemmet också.

Jag ska byta till mina favoritsängkläder när örngotten är torra, hattifnattspökena. De tycks ta bort allt tråkigt i tillvaron och omsluta mig med sin spökiga gosighet, ljuvligt. Jag har även två uppsättningar så det blir att byta till det andra när det här är smutsigt för att hålla halloween-känsla hela hösten lång. För snart är det dags, de som känner mig vet att jag inte överdriver.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback