Alv

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, min mänskliga utbildning är bristfällig och full med luckor.  Troligtvis så plockade jag blommor eller tittade på fjärilar när det var lektioner.

Var man än vänder sig så är det samma visa, det går även att tolka mer bara man ger sig fan på det också men det orkar jag inte ens bry mig om. Det mesta handlar om sex på ett eller annat vis, folk antastas av sådana som inte borde göra en sådan sak (där gick den människans förtroende åt fanders och han verkar inte ens ha vett att skämmas som han borde) och det trycks i ansiktet på en.

Eller så är det bara jag som tar illa vid mig för att det är ett svårt ämne för mig. Det är en genre som bara består av svårigheter, självutlämnande och skära kinder. Ju mer öppna andra är, desto mer skäms jag över mig själv och desto mer sluter jag mig och tycker att jag är fel. Ju mer de hittar på som skall testas desto mer är det som jag kommer känna skam över att jag inte vågar prova på.

Jag är grymt imponerad av sådana som klarar av one night stands och liknande om och om igen, själv vill jag inte ge någon vilt främmande människa en chans till att peka och skratta. Vissa situationer kan få mig gråtfärdig om det inte är på mina villkor, mitt huvud kan segla iväg och tänka på annat så fort minsta distraktion tillåter mig och jag blir bara mer och mer medveten om att det är fel på mig.

Lite som det är med de svältande barnen på tv, ju mer de trycker upp det mot ögongloberna, desto mer avtrubbas jag. Fast det är ju ingen nyhet.