Alv

Jag har just smörjt in mina händer med handkräm och den där pulserande känslan infinner sig igen. Min högra handflata är till hälften uppfrätt, sprucken och täckt med blåsor på de ställen den inte består av de första två adjektiven.

Hur mycket jag än smörjer och aktar mig så blir det bara värre och jag fasar för HUR mycket värre det kan bli. Jag skulle behöva handskar större delen av tiden på jobbet men då förlorar jag den fingertoppskänsla jag behöver och jag känner mig bara gråtfärdig när jag tittar på den.

Ringfingret börjar frätas sönder också och jag vet inte varför, precis vid handleden är det blåsor och jag har svårt att tro att det är något speciellt som orsakar det eftersom vänster hand är så gott som fläckfri. Jag får goda råd om plasthandskar, skyddssalva och liknande men plasten ger kondens som gör det ännu värre och skyddsalvan bränner som eld om jag har sprickor i huden.

Skulle jag gå till en läkare skulle de ge mig en starkare kortison än den jag har som bara kommer resultera i att huden tunnas ut och spricker och jag använder den sparsamt nu för att få bort klådan. Tidigare under dagen såg det ganska bra ut och så börjar det klia igen. Det kliar, svider och kliar och hur mycket jag än smörjer för att hålla det mjukt så det inte skall spricka så fortsätter det.

Vem vet, kanske kommer jag inte ens att klara av att arbeta som det jag är utbildad till? Eller så får jag väl resolut hugga av mig handen och ersätta den med en krok och hoppas på att det blir bättre. Fungerar det inte så kommer jag ändå vara den tuffaste piraten i Varberg så.

När jag är på Apoteket nästa gång skall jag införskaffa en av de salvor som fungerade bra förra gången men då tvättade jag inte händerna femtioelva gånger om dagen och jag fasar inför den känsla jag vet kommer infinna sig när den smörjs på. En större del av det verksamma innehållet består av salt så det är ju bara att föreställa sig det.

Att det ser fult ut kan jag stå ut med, att det är i vägen för mitt arbete gör mig tokig däremot. Nya handskar måste införskaffas så att jag kan gå runt och se ut som Michael Jackson på heltid om det nu kommer göra någon nytta. Jag hatar att det måste vara så här, förhoppningsvis är det bara vädret som gör det värre men det var en ganska illa tur i somras med då hela centrum på handflatan gick på semester och lämnade monster efter sig.

Dags att snubbla in i duschen efter ett träningspass som även förvärrades av handens tillstånd, jag kunde/vågade inte göra armhävningar eftersom det kändes som att huden skulle brista om jag gjorde det för mycket. Ett ställe har spruckit så att det sitter intorkat blod men hade jag inte stoppat mig hade jag haft fem till, minst.

Däremot är rivet äpple med kanel utblandat i keso rackarns gott.