Alv

Jag känner mig upptagen hela tiden även om jag har tid, kvällarna går åt till egentid men den försvinner bara och sedan är det dags att lägga sig. Det där med att gå och lägga sig i tid är inte min melodi men jag måste för att inte behöva rusa upp ur sängen och i vild panik glömma både frukost och lunch.

Känner  mig så förbannat... vilse. Just nu sitter jag bara och fånstirrar på samma hemsidor om och om igen i hopp om att något nytt skall finnas där att titta på. Jag lusläser samma reklamblad från  Lush bara för att det är avkopplande att tänka på alla de goda dofterna, jag spelar Mahjong tills ögonen blöder för att det är avkopplande och böckerna samlar sig i högar när jag egentligen skulle kunna läsa dem men jag har verkligen inte ork och jag hatar det.

Förr eller senare faller jag väl in i någon sorts mönster men just nu så irrar jag bara runt, jag borde skriva ihop en ansökan till det där men ambitionen är lika med noll. Allt skjuts upp med morgondagens datum i första meningen. I morgon skall jag göra det, i morgon skall jag göra det...

Jag skjuter till och med upp bra saker, som att kura ihop mig i soffan med en pepparkaka. I morgon, senare, snart... Ursäkter, ursäkter.