Små, små anfall
Bilddagboken är en ständig uppsjö av kärleksförklaringar till höger och vänster, kyssbilder undertecknade med att de kommer älska varandra för evigt och jag blir lika förvånad varje gång när jag ser åldrarna på dem.
En kille visar sig vara två år äldre än min yngsta lillebror och tanken hisnar. En surkärringsdel i mig muttrar något om att "de vet väl inget om kärlek?" innan jag snabbt brottar ner den. Det är bara... skrämmande. Skrämmande att inse att åldern börjar ticka på mig och att det snart är tio år sedan jag fann min första, svindlande kärlek. Det är så länge sedan nu att jag knappt kan komma ihåg mer än brottstycken, som när han hälsade på enbart mig en helg och vi satt och kysstes i flera timmar i mörkret utanför teaterlokalen i Kumla där moder och fastern hade danskurs.
Är det redan så förbaskat många år sedan? Uppenbarligen. Visserligen är det väl lite sockersött med små pussande hundvalpar men den negativa delen av mig ser bara hur de sedan sitter med hjärtat krossat för första gången och troligen inte sista.
Fan, jag börjar bli gammal även om jag förnekar det. Jag ser mig i spegeln och funderar över om en tjugofemåring ska se ut så, det finns ju skräckexempel som ser ut som gamla kärringar och gubbar vilket jag verkligen hoppas att jag inte gör. Fast, det finns ju självförnekelse.
Nej, nu i vår är det jag som fyller sexton igen!
En kille visar sig vara två år äldre än min yngsta lillebror och tanken hisnar. En surkärringsdel i mig muttrar något om att "de vet väl inget om kärlek?" innan jag snabbt brottar ner den. Det är bara... skrämmande. Skrämmande att inse att åldern börjar ticka på mig och att det snart är tio år sedan jag fann min första, svindlande kärlek. Det är så länge sedan nu att jag knappt kan komma ihåg mer än brottstycken, som när han hälsade på enbart mig en helg och vi satt och kysstes i flera timmar i mörkret utanför teaterlokalen i Kumla där moder och fastern hade danskurs.
Är det redan så förbaskat många år sedan? Uppenbarligen. Visserligen är det väl lite sockersött med små pussande hundvalpar men den negativa delen av mig ser bara hur de sedan sitter med hjärtat krossat för första gången och troligen inte sista.
Fan, jag börjar bli gammal även om jag förnekar det. Jag ser mig i spegeln och funderar över om en tjugofemåring ska se ut så, det finns ju skräckexempel som ser ut som gamla kärringar och gubbar vilket jag verkligen hoppas att jag inte gör. Fast, det finns ju självförnekelse.
Nej, nu i vår är det jag som fyller sexton igen!
Kommentarer
Trackback