Alv

Det är någon sorts inrotad idioti där ute som jag dumt nog har fastnat i till viss del och tänker man efter så är det väldigt utbrett.

Glasögon är inte finkläder. Tänk på det, tänk på alla dessa gör-om-mig-program där det första som ryker är glasögonen. I ena andetaget hojtar optikern om att vi får två glasögon par till priset av en och att det finns en hel hög med tjusiga bågar och i andra så opererar de gladeligen om glasögonen så att de slipper dras med glasögonen. Det är inte många program jag kan komma på att de faktiskt har hittat ett par snygga glasögon som lyfter upp ansiktet utan det är vips av med dem så fort de får chansen.

Festkläder? Inga glasögon! Det är bara att flippa runt mellan kanalerna och det är det som de gör även fast det finns så mycket snyggt att sätta på nästippen.

Visst, det är ett handikapp och visst vore det underbart att slippa kisa som en mullvad utan glasögonen men ändå. Inte en enda gång kan jag komma på att någon visar upp sitt nya jag iförd ett par glasögon utan de är alltid borttrollade.

Därför suger jag på mitt sista par linser som egentligen är lite för svaga för min syn för att spara till de där speciella tillfällena då jag vill vara extra tjusig. Har jag glasögon på mig ute på fest känner jag mig på en gång ful och osynlig även om mina glasögon är riktigt snygga och passar bra in till resten av mig. Ändå sitter de som materialiserad skam och fulhet på näsroten, de döljer sminket (även om det syns perfekt genom glaset) och förpassar alla mina kläder till vardagsmat även om inte så är fallet.

Varför måste det vara så för? Varför faller jag i mina egna fördomar och varför ryker alltid glasögonen även om många propagerar för att de är snygga och att det finns sådana som är avundsjuka på glasögonbärare som kan ha så mycket snyggt? Varför slutar det med att jag inte känner mig riktigt fin förrän jag tar på mig linserna?

Så därför så bär jag envist mina glasögon med festkläder och smink, bara för att. Så att jag kanske kan förklara för mig att det bara är jag som ser glasögonen som en brist på mig själv.

Men herregud vad jag vill ha en ögonoperation.