Alv

Efter en stunds surfande så känner jag den där intoleranta delen ta över allt mer även om jag verkligen försöker få den att gömma sig. Bilddagbok efter bilddagbok med folk som tar Berny Pålsson-liknande bilder där de ligger med vingar och tiaror på sig. Gång på gång tjatas det om att ärr och sår inte skall kommenteras och jag håller med om att vissa saker inte skall behövas redigeras bort. MEN när det är så förbaskat uppenbart att det fokuseras på dem. Geez... Ja, jag kan inte låta bli att himla med ögonen.

Det kommer aldrig vara vackert med sår och ärr, den enda gången ett ärr kan vara vackert är när det är ett ärr som visar att en person har gett en njure till sin syster, bästa vän, familjemedlem eller liknande. Annars är ärr bara ärr, inget vackert i dem, inget fult i dem heller. De finns bara där. För varje gång som någon lägger ett nedvärderande inlägg i någon annans bilddagbok om att ärren är fula och att personen i fråga är dum i huvudet så sporrar det ännu mera till att fler kommer göra likadant. Låt dem pyssla med vad fan de vill istället, sucka och himla med ögonen på eget ställe (som jag gör, jag är en hycklare och medveten om det) och låt dem hållas. Det är inte som att de förstör världsfreden med sitt karvande, de enda som far illa är de själva, deras familjer och närstående, inte världen i sig. Jorden går inte under för att en bunt småtjejer i vingar och tyllkjolar rispar ytligt i sina armar. Så länge de inte går över till att rispa i andras armar eller stå med flygblad utanför skolorna.

Precis som med Qyeen Mab i Merlin, vänd ryggen till dem så försvinner de, förlorar makten. Inte en chans i helvetet att jag skulle sitta och ta kort så, man har väl stoltheten att tänka på. Vem vet, nästa trend kanske blir att de karvar av sig kroppsdelar istället, då kommer vi alla sakna de ytliga skärsåren när vi snubblar på avhuggna näsor, fingrar och skålpund med kött.

Mening? Nej. Ingen alls. Hah.