Ex libris
Böcker är något heligt för mig vilket de i min vänskapskrets vet och skruvar på sig inför. Varför jag har utvecklat denna sjukliga inställning till böcker har jag ingen aning om för jag var inte speciellt aktsam om dem när jag var barn och jag har en bok som är sorgligt sönderläst och älskad från pärm till pärm som jag fick i tioårsåldern ungefär.
Mina böcker är fortfarande djupt älskade men nu står de maniskt uppradade i min bokhylla med perfekta ryggar, jag gråter blod om jag tappar en bok i golvet, tillbucklade hörn hatar jag nog mer än hundöron. Eller, de är nog lika stora hatobjekt. Jag är därför väldigt mån om vilka jag lånar ut mina kära ägodelar även om jag ibland gör vissa idiotiska undantag vilket resulterar i väldigt ledsna böcker.
Det är lite roligt att vissa fortfarande inte fattar allvaret i det. Jag lånade en gång ut en riktigt bra bok till en bekant och den hade blivit läst två gånger innan. En gång av mig och en gång av en nära vän. När jag skulle kräva tillbaka den så rotar människan fram min bok (som jag av någon outgrundlig anledning hade låtit det lösa pappersomslaget sitta kvar på) från en hög med skräp på golvet och den såg för sorglig ut. Det krävdes operationer med tejp och ett antal svordomar mellan sammanbitna tänder för att jag inte skulle få ett utbrott. Vid sådana tillfällen hatar jag min ordentliga ådra som håller mig tillbaka, samma person förstörde nämligen min Ziggy Stardust-skiva även fast jag hade gett förhållningsorder. Ingen annan skiva i min samling är så ful i ytan som den.
Därför blir mina vänner lika chockerade varje gång jag lånar ut en bok till dem, det är nästan som en ömhetsbetygelse från min sida. ...samt ett lov om en lång och plågsam död om boken far illa...
Även om jag vet att böcker går att ersättas så skulle det inte vara samma sak, alla mina böcker är införskaffade på ett eller annat sätt och jag kan nog komma ihåg var jag har köpt de flesta om jag anstränger mig. Finns inget som jag uppskattar så som en bok med en liten rad skriven i, det förhöjer boken än mer om det nu är möjligt.
Det är helt enkelt en av de saker som gör mig. Jag köpte gladeligen en bok om Egypten för att sedan leva på makaroner resten av månaden. Jag kom för sent till skolan efter lunchen för att jag satt hemma och plastade in pocketböcker och jag har även limmat ett seriealbum med pensel och limstift.
Det är fritt fram att himla med ögonen nu.
Mina böcker är fortfarande djupt älskade men nu står de maniskt uppradade i min bokhylla med perfekta ryggar, jag gråter blod om jag tappar en bok i golvet, tillbucklade hörn hatar jag nog mer än hundöron. Eller, de är nog lika stora hatobjekt. Jag är därför väldigt mån om vilka jag lånar ut mina kära ägodelar även om jag ibland gör vissa idiotiska undantag vilket resulterar i väldigt ledsna böcker.
Det är lite roligt att vissa fortfarande inte fattar allvaret i det. Jag lånade en gång ut en riktigt bra bok till en bekant och den hade blivit läst två gånger innan. En gång av mig och en gång av en nära vän. När jag skulle kräva tillbaka den så rotar människan fram min bok (som jag av någon outgrundlig anledning hade låtit det lösa pappersomslaget sitta kvar på) från en hög med skräp på golvet och den såg för sorglig ut. Det krävdes operationer med tejp och ett antal svordomar mellan sammanbitna tänder för att jag inte skulle få ett utbrott. Vid sådana tillfällen hatar jag min ordentliga ådra som håller mig tillbaka, samma person förstörde nämligen min Ziggy Stardust-skiva även fast jag hade gett förhållningsorder. Ingen annan skiva i min samling är så ful i ytan som den.
Därför blir mina vänner lika chockerade varje gång jag lånar ut en bok till dem, det är nästan som en ömhetsbetygelse från min sida. ...samt ett lov om en lång och plågsam död om boken far illa...
Även om jag vet att böcker går att ersättas så skulle det inte vara samma sak, alla mina böcker är införskaffade på ett eller annat sätt och jag kan nog komma ihåg var jag har köpt de flesta om jag anstränger mig. Finns inget som jag uppskattar så som en bok med en liten rad skriven i, det förhöjer boken än mer om det nu är möjligt.
Det är helt enkelt en av de saker som gör mig. Jag köpte gladeligen en bok om Egypten för att sedan leva på makaroner resten av månaden. Jag kom för sent till skolan efter lunchen för att jag satt hemma och plastade in pocketböcker och jag har även limmat ett seriealbum med pensel och limstift.
Det är fritt fram att himla med ögonen nu.
Kommentarer
Trackback