Alv

Det är en bra sak att sätta gränser som sagt. Som till exempel hur nära man ska låta andra människor komma. Eller hur mycket som är bra att berätta om sig själv. Eller hur mycket sig själv det är värt att vara bland nytt folk.

Har nyligen upptäckt att jag inte är så jädra bra på det som jag har trott. Vid närmare eftertanke så suger jag på det. Eller, det är väl mer jag som prioriterar information lite annorlunda. Jag är öppen, men ändå inte med nytt folk. Frågar någon så svarar jag ärligt även om jag på senare tid har lärt mig att ljuga lite lagom sådär vid vissa tillfällen. Det där inre staketet är ganska ansträngt på sina ställen eftersom jag envisas med att flytta det hela tiden. Då och då kommer jag på att vissa saker är personliga och vissa inte var så personliga och så flyttas gränserna runt lite till.

Gräset börjar se ganska risigt ut om man säger så.

Nåväl, man lär så länge man lever som det så fint heter.