Alv

I lajvvärlden finns det många olika samlingar och jag har tyvärr alltid lyckats se de värsta från dem genom åren.

Vi har medeltidsfantasylajvarna som tror sig veta något men har egentligen ingen koll på något men leker besserwissrar ändå. Medeltidslajvare som spenderar sin tid med att racka ner  på fantasylajvarna för att saker och ting inte är korrekta. Medeltida reenactors som älskar att häckla alla sorter av andra lajvare än sig själva. Medeltida syföreningar (tänker här på en speciell som jag enbart fick höra om när jag bodde i Mjölby och jag lärde mig att bli allergisk tidigt) som sitter och petar om att ALLT ska vara handsytt.

Listan kan bli lång.

Egentligen har jag inget emot att det finns så många olika grupper men jag blir irriterad av vissa personers attityd. Som en medlem i min före detta praktikledares medeltidsförening som ondgjorde sig över hur korkade medeltidslajvare var och även om jag faktiskt kan hålla med om att de kan vara stupida (precis som alla andra) så var jag tvungen att bita mig i tungan för att inte förklara för honom hur förbaskat löjlig hans hobby kan ses.

Jag är en fantasylajvare i själ och hjärta. Jag hatar maskinsydda sömmar som syns men är de på insidan, vem fan bryr sig? En arg orch skiter fullständigt i att titta över kjolfållen innan han hugger dig i småstycken och jag tror inte att värdshusvärdinnan vägrar att servera soppa bara för att du har plagg från olika epoker. Jag struntar i om tygerna består av nylon eller ull så länge det kan gå för ylle. Jag skiter i att jag har en skjorta av bomull så länge det inte är skära rosor på det som förklarar att jag har rotat i linneskåpet bland sängkläderna.

Därför är det befriande att vara fantasylajvare och jag vet mina egna begränsningar. Skulle jag börja ge mig in på korrekt historiskt så skulle jag troligen bli så förbannat anal att mina vänner dränker mig i tunnan för mitt eget bästa.

För skall det göras så skall det göras ordentligt. Jag har riktigt svårt för sådana som gnölar på om historiskt korrekta kläder när inte personen I dräkten är historiskt korrekt. En kvinna i rustning ger mig nästan rysningar och även om det säkerligen finns små fakta som bekräftar att detta har hänt så tar jag det bara som en dålig ursäkt av kvinnan i plåten att hon tycker det är tuffare med rustning än en klänning. Visserligen inget fel i det men då gäller det att vara ödmjuk.

Att fuska på det sättet och samtidigt leka  översittare är tyvärr en fördom jag har för inte är det ofta det går att få bra svar ur folk utan att de ska läxa upp den som frågar. Käre mäster satte jag för många år sedan en sådan stämpel på och länge tittade jag snett på honom tills jag upptäckte att folk växer upp och KAN berätta utan att se ner på de andra. Mer än vad jag skulle kunna göra, jag blir lätt en förbaskad översittare vilket gör att jag undviker att lära mig alltför mycket fakta om en och samma sak.

Kom jag någonstans med det här? Lika bra att lägga till med en brasklapp att jag egentligen inte har något emot att folk beter sig på alla dessa sätten så länge de har förståelse för resten. Att höra en sådan där riktigt läskigt seriös medeltidsmupp (det rimmar så bra, eller hur?) racka ner på fantasy- och medeltidslajvare som patrask är aldrig upplyftande. Visst, det finns idioter där med och elitistiska fantasygalningar som älskar att förklara för andra att "Herregud, hur kan du ha trollöron till en drow? (lägg till ett fnysande för rätt stämning)" som även de ger mig mordiska tendenser.

Sandlådan är faktiskt tillräckligt stor för alla men när man nosar på andras territorium så bör försiktighet iakttagas. En medeltidsmupp kan faktiskt inte valsa in på ett medeltida fantasylajv och gnälla över att saker och ting är fel åt höger och vänster och en fantasylajvare kan inte studsa in på ett medeltidslajv iförd ringbrynjebikini och högklackat.

Jag kom väl inte fram till något, gissar jag på.