Minsann

Jag har väl aldrig haft så mycket emot att diska, förut har det varit helt acceptabelt så länge det inte är mängder av bestick för bestick är dödens tråkigt. Nu har jag just tagit en paus och kom fram till att det är inte så farligt med bestick heller.

Så länge det är jag som har stökat ner dem, jag hatar däremot att ta hand om andras skit om jag inte har valt det själv.

Tvätta är sådant som jag finner tillfredsställande, det är avkopplande och hjärnrensande att vika ihop allt, lägga det i en blå Ikea-kasse för att sedan glömma lägga in det i garderoberna. Jag började tvätta mina egna kläder när jag var runt tolv eller liknande eftersom jag insåg att det gick så mycket fortare istället för att fylla på den gemensamma tvättkorgen för två vuxna och tre barn. En gång när jag skulle instruera mina vänner i hur man använder en tvättmaskin blev jag förvånad av hur lite de visste, då hade jag ju tvättat själv hur länge som helst.

Däremot går tvättande under samma sak som diskning, är det min smutstvätt så är det okej, att sortera någon annans ger mig grovt obehag och det får mig bara att tänka på nedslemmade skjortor och urindränkta lakan (jag har arbetat inom vården). Fast är jag sambo kan jag slänga in den andres tvätt så länge den är sorterad så det bara är för mig att slänga in den i maskinen och sedan hänga upp. Det är ganska romantikdödande att plocka igenom någon annans tvätt och finna smutsfläckar så det vill jag helst inte uppleva.

Bytte mitt lösenord till mailen idag eftersom Bilddagboken har blivit hackad och det höll på att sluta i förskräckelse eftersom jag lyckades blanda ihop dem eller bara strula till det så jag fick sitta och fylla i information om mig själv som är tio år gammal. Postnummer fick rotas reda på och jag fick tänka som en sextonåring igen för att kunna klura ut svaret på den lösenordsfråga jag ställde till mig själv när jag var sexton.

Fast det är trevligt att veta att jag hade lite vett då med, efter en handfull försök lyckades jag lista ut svaret.

Åter till disken, sedan ska jag laga vegetarisk lasagne, en av de få rätterna som gör att jag kan glömma kött för en stund.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback