På låtsas

Jag är ypperligt duktig på att ljuga för mig själv. Jag visste hela tiden att det skulle gå åt helvete men nu finns bara tomhet kvar.

Jag har svårt att öppna upp för nya människor och känslan av att vara utlämnad för ingenting börjar infinna sig igen. Visserligen har jag väl börjat vänja mig med att jag kommer vara den som står ensam kvar på grund av mina åsikter men det svider ändå när det blir bekräftat.

Fast jag kan ju inget göra. Jag har ingen rätt att bestämma över andras liv och jag har inga planer på att förändra mig för någon annans skull så komplett.


Fan, vad jag vill röka men jag ska inte. Likgiltigheten börjar infinna sig ordentligt däremot.

Cigaretter gjorde ingen nytta de heller, men nu är de åtminstone slut här hemma.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback