[Syntax Error]

Jag hatar att vara förnuftig. Hatar att inse mina och tillvarons begränsningar. Hatar att vara sentimental och känslig.

Saker som jag ger mig in i resulterar alltid i att jag lägger plats för det på insidan och sedan kommer det alltid finnas där. Som små tidskapslar som kan ligga latenta i flera år innan de bubblar upp till ytan och känns lika verkliga som den gången det skedde.

Så kommer det vara den här gången också. De kommer finnas kvar på insidan och jag kommer troligen fundera åtskilliga gånger vad som kunde ha skett.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback